Första hjälpen på arbetsplatsen – vilka krav ställer Arbetsmiljöverket?

Publicerad · Beredskapshuset

Som arbetsgivare är du enligt arbetsmiljölagen skyldig att se till att första hjälpen kan ges vid olycksfall och akut sjukdom på arbetsplatsen. Men vad innebär det i praktiken? Vilken utrustning måste finnas, hur många i personalen behöver utbildning och vad tittar Arbetsmiljöverket på vid en inspektion?

I den här guiden går vi igenom kraven steg för steg – från förbandsskåp och förbandstavlor till ögondusch och HLR-utbildning – så att du kan känna dig trygg med att din arbetsplats lever upp till reglerna.

Vad säger reglerna?

Grundkravet finns i arbetsmiljölagen: arbetsgivaren ansvarar för att det finns beredskap för första hjälpen som är anpassad efter verksamhetens risker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om första hjälpen och krisstöd (tidigare AFS 1999:7, som sedan 2025 ingår i Arbetsmiljöverkets nya föreskriftsstruktur) preciserar vad som gäller.

Föreskrifterna kräver bland annat att det på varje arbetsställe ska finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen som behövs, att tillräckligt många anställda kan ge första hjälpen, och att utrustning för första hjälpen ska finnas tillgänglig, vara varselmärkt och lätt att nå.

Vilken utrustning måste finnas?

Exakt vilken utrustning som krävs beror på riskbilden i er verksamhet – ett kontor har andra behov än en verkstad eller ett lager. En riskbedömning är därför alltid utgångspunkten. Vanlig grundutrustning är:

  • Förbandsskåp eller förbandstavla med plåster, kompresser, sårförband och bandage – placerad synligt och skyltad med grön första hjälpen-symbol
  • Ögondusch eller flaskor med ögonspolvätska där det finns risk för stänk av kemikalier, damm eller partiklar
  • Första hjälpen-väska eller kit för arbete utanför den fasta arbetsplatsen, till exempel i fordon eller vid fältarbete
  • Hjärtstartare (AED) – inget uttryckligt lagkrav, men en stark rekommendation på arbetsplatser med många anställda eller långt till ambulans
  • Skyltning och anslag som visar var utrustningen finns och vilka som är utbildade i första hjälpen

Hur många behöver utbildning i första hjälpen och HLR?

Föreskrifterna anger inget exakt antal, utan säger att tillräckligt många ska kunna ge första hjälpen – med hänsyn till verksamhetens risker, arbetsplatsens storlek och hur snabbt hjälp utifrån kan vara på plats. I praktiken brukar man räkna med att det alltid ska finnas någon utbildad person på plats under arbetstid, även vid skiftarbete, semester och sjukfrånvaro.

En HLR-utbildning tar bara några timmar och bör repeteras regelbundet – rekommendationen är minst vartannat år, gärna varje år. Kombinera gärna med en bredare första hjälpen-utbildning som även täcker blödningar, brännskador och akut sjukdom.

Checklista: så uppfyller ni kraven

  • Gör en riskbedömning av arbetsplatsen och dokumentera den
  • Skaffa förbandsutrustning anpassad efter riskerna och placera den synligt och lättåtkomligt
  • Sätt upp ögondusch där kemikalier eller partiklar hanteras
  • Utbilda tillräckligt många anställda i första hjälpen och HLR
  • Sätt upp anslag om var utrustning finns och vilka som är utbildade
  • Utse ansvarig som regelbundet kontrollerar och fyller på förbandsmaterialet
  • Skapa rutiner för krisstöd efter allvarliga händelser

Vanliga frågor

Är förbandsskåp ett lagkrav på arbetsplatsen?+

Arbetsmiljöverkets föreskrifter kräver att utrustning för första hjälpen ska finnas tillgänglig, varselmärkt och anpassad efter verksamhetens risker. Ett förbandsskåp eller en förbandstavla är det vanligaste sättet att uppfylla kravet.

Måste vi ha en hjärtstartare på jobbet?+

Nej, hjärtstartare är inget uttryckligt lagkrav. Däremot rekommenderas det starkt på arbetsplatser med många anställda, hög riskbild eller långt till ambulans – och den gör mest nytta i kombination med HLR-utbildad personal.

Hur ofta behöver personalen repetera HLR-utbildningen?+

Rekommendationen från HLR-rådet är att repetera utbildningen minst vartannat år, gärna årligen, för att kunskaperna ska sitta när det verkligen gäller.

Vem ansvarar för att fylla på förbandsskåpet?+

Arbetsgivaren har det formella ansvaret. I praktiken bör en utsedd person regelbundet kontrollera att förbandsmaterialet är komplett och att inget passerat utgångsdatum.

Relaterat

Behöver ni utrusta arbetsplatsen?

Vi hjälper företag och offentlig sektor i hela Sverige med förbandsmaterial, ögonduschar och HLR-utbildningar. Begär en offert så tar vi fram en lösning anpassad efter er riskbild.

Begär offert